Undertecknad inciderar "Bladhbölden" (SmT 011015) Okunniga politiker en "kräftsvulst" på sjukvården I tidningen den 5 oktober får man veta att "hyrläkarna" är en varböld i landstinget, bland annat genom den negativa påverkan dessa anses ha på landstingets ekonomi. Det är vänsterpartiets landstingsgrupp genom sin gruppledare,Per-Olof Bladh, som "tar bladet från munnen". Hyrläkarna utmålas som ett hot mot, organisation, teamarbete och kvaliteten i vården på nationell nivå! Då vänsterpartiet i inlägget påminner om att man vid upprepade tillfällen "pekat på denna varböld" och alls inte är överraskat av att "hyrläkarna" kostar pengar. I landstingets delårsrapport, står det klart att deras ytliga analys om orsakssamband i inlägget ovan är deras grundade mening. Detta vittnar, menar jag, om en djupgående okunnighet om såväl vad som sägs i Hälso och Sjukvårdslagen, som tillståndet i deras eget landsting. Vid en något djupare analys finner man att det är sjukvårdens djupa och svåra kris som skapat en marknad för "hyrläkare"och "hyrsköterskor" och inte tvärtom som Bladh och hans kamrater tycks påstå. Den ekonomiskt kortsiktiga politiken, ökande politiska detaljstyrningen, djupa okunnigheten hos politiska beslutsfattare om humankapitalets vikt i organisationen, nyckfulla och oförutsägbara vardagar för alla oss sjukvårdsarbetare som blir resultatet av dessa ständiga omorganiseringar och populistiskt verklighetsfrånvända policydokument som pådyvlas oss, är i min analys några av de viktigaste förklaringarna till sjukvårdens kris och märk väl konsekvenser av politiska beslut. I ärlighetens namn ska det sägas att en "nymornad" medvetenhet om löneinstrumentets vikt för att rekrytera och behålla högutbildad sjukvårdspersonal har, tillsammans med insikten om att ett fungerande ledarskap är en grundförutsättning för en fungerande organisation, infunnit sig de allra senaste åren hos ansvariga landstingspolitiker i detta landsting. Någon tydlig insikt hos beslutsfattarna om egenansvar och reflektion kring egna brister och tillkortakommande i dagens sjukvårdskris, syns dock ännu inte ett spår av. Ulf Brettstam, leg.läk. Nässjö En alternativ verklighet Sjukvårdens cancer(s)vulst alltjämt oläkt Den 8 november tackar P O Bladh, vänsterpartistisk landstingspolitiker alla insändar och debattskribenter för engagemanget i hyrläkarfrågan. Som en av dessa kritiska skribenter (15 oktober) vill jag korrigera Bladhs påstående om att de som varit kritiska mot Bladhs tidigare inlägg varit hyrläkarna själva och de borgerliga partierna. Undertecknad är tillsvidareanställd specialistläkare verksam bland annat i funktionen som biträdande chefsöverläkare vid en av landstingets kliniker. Således varken hyrläkare eller borgligt partiansluten. Är förresten hyrläkarnas eller de borgligas synpunkter mindre värda eller viktiga på grund av sin tillhörighet? Efter 30 års erfarenhet som anställd i den offentliga vården, vill jag påstå att sjukvårdens problem inte är de anställda, oavsett om det är tillfälliga kontrakt eller tillsvidaretjänster, vilket Bladh och vänsterpartierna hävdar med sin demagogi. Problemet är inte heller "pengarna" och om de ska räcka eller ej. Problemet är (des)organisationen av sjukvården och att de som har huvudansvaret för att bedriva hälso och sjukvård i landet inte har den blekaste aning om vad de sysslar med! I stället håller lekmännen "lekstuga" med skattebetalarnas pengar och det är av detta skäl pengarna inte räcker till, trots det högsta skattetrycket i världen. Sakliga argument för mina påståenden finner jag i riksdagens revisorers granskning och förslag (1998:99:RR2) om primärvården. Detta är ingen nådig läsning för Bladh och hans politiska "maktkumpaner" i landstingsstyrelsen! Riksdagsrevisorernas sammanfattning visar att: Sjukvårdshuvudmännens stora möjligheter att stärka primärvården genom utformning av ersättnings och taxesystemen utnyttjas i liten utsträckning. Konstruktionen av den nationella taxan styr mot fel vårdnivå ( slöseri med befintliga resurser genom överkvalificerade insatser vid enklare sjukdomstillstånd.min anmärkning) Lönebildningen utnyttjas i obetydlig utsträckning för att påverka fördelningen av läkarresurserna! Bristen på genuina effektanalyser är påtaglig när det gäller de differentierade patientavgifterna som styrinstrument. Mest allvarligt är dock när man läser om riksdagsrevisorernas svårigheter att ge helt rättvisa bilder av primärvården på grund av Landstingsförbundets och de enskilda landstingens fortsatta bristande statistik. Vid föregående revision hade "man" svårt att hitta elementära basfakta som skulle belysa hälso och sjukvårdens utveckling och trots vissa förbättringar är huvudmännens statistik på detta område fortfarande bristfälligt. Landstingen saknar alltså gemensamma definitioner av verksamheten och har inte förstått att skaffa sig nödvändigt underlag i form av elementära basdata om sin egen organisation- de nonchalerar sina egna revisorer såväl lokalt, regionalt som nationellt och deras beslut styrs mer av ett "vått finger i vinden" än av sakkunskap. Landstinget som organisation är tungrodd och fördyrande i nästan alla led, byråkratisk i sin sämsta bemärkelse och irrationell genom inbyggd osämja i sin styrelse. De politiska styrelserna i landstingen har med andra ord inte en aning om vad de gör, hur de gör det de är satta att göra! Ulf Brettstam, leg.läk. Nässjö "Copyright Ulf Brettstam 2004

Undertecknad inciderar "Bladhbölden"

(SmT 011015)

Okunniga politiker en "kräftsvulst" på sjukvården

I tidningen den 5 oktober får man veta att "hyrläkarna" är en varböld i landstinget, bland annat genom den negativa påverkan dessa anses ha på landstingets ekonomi. Det är vänsterpartiets landstingsgrupp genom sin gruppledare,Per-Olof Bladh, som "tar bladet från munnen". Hyrläkarna utmålas som ett hot mot, organisation, teamarbete och kvaliteten i vården på nationell nivå!

Då vänsterpartiet i inlägget påminner om att man vid upprepade tillfällen "pekat på denna varböld" och alls inte är överraskat av att "hyrläkarna" kostar pengar. I landstingets delårsrapport, står det klart att deras ytliga analys om orsakssamband i inlägget ovan är deras grundade mening. Detta vittnar, menar jag, om en djupgående okunnighet om såväl vad som sägs i Hälso och Sjukvårdslagen, som tillståndet i deras eget landsting.

Vid en något djupare analys finner man att det är sjukvårdens djupa och svåra kris som skapat en marknad för "hyrläkare"och "hyrsköterskor" och inte tvärtom som Bladh och hans kamrater tycks påstå. Den ekonomiskt kortsiktiga politiken, ökande politiska detaljstyrningen, djupa okunnigheten hos politiska beslutsfattare om humankapitalets vikt i organisationen, nyckfulla och oförutsägbara vardagar för alla oss sjukvårdsarbetare som blir resultatet av dessa ständiga omorganiseringar och populistiskt verklighetsfrånvända policydokument som pådyvlas oss, är i min analys några av de viktigaste förklaringarna till sjukvårdens kris och märk väl konsekvenser av politiska beslut.

I ärlighetens namn ska det sägas att en "nymornad" medvetenhet om löneinstrumentets vikt för att rekrytera och behålla högutbildad sjukvårdspersonal har, tillsammans med insikten om att ett fungerande ledarskap är en grundförutsättning för en fungerande organisation, infunnit sig de allra senaste åren hos ansvariga landstingspolitiker i detta landsting. Någon tydlig insikt hos beslutsfattarna om egenansvar och reflektion kring egna brister och tillkortakommande i dagens sjukvårdskris, syns dock ännu inte ett spår av.

Ulf Brettstam, leg.läk. Nässjö

En alternativ verklighet

Sjukvårdens cancer(s)vulst alltjämt oläkt

Den 8 november tackar P O Bladh, vänsterpartistisk landstingspolitiker alla insändar och debattskribenter för engagemanget i hyrläkarfrågan. Som en av dessa kritiska skribenter (15 oktober) vill jag korrigera Bladhs påstående om att de som varit kritiska mot Bladhs tidigare inlägg varit hyrläkarna själva och de borgerliga partierna.

Undertecknad är tillsvidareanställd specialistläkare verksam bland annat i funktionen som biträdande chefsöverläkare vid en av landstingets kliniker. Således varken hyrläkare eller borgligt partiansluten. Är förresten hyrläkarnas eller de borgligas synpunkter mindre värda eller viktiga på grund av sin tillhörighet?

Efter 30 års erfarenhet som anställd i den offentliga vården, vill jag påstå att sjukvårdens problem inte är de anställda, oavsett om det är tillfälliga kontrakt eller tillsvidaretjänster, vilket Bladh och vänsterpartierna hävdar med sin demagogi. Problemet är inte heller "pengarna" och om de ska räcka eller ej. Problemet är (des)organisationen av sjukvården och att de som har huvudansvaret för att bedriva hälso och sjukvård i landet inte har den blekaste aning om vad de sysslar med!

I stället håller lekmännen "lekstuga" med skattebetalarnas pengar och det är av detta skäl pengarna inte räcker till, trots det högsta skattetrycket i världen. Sakliga argument för mina påståenden finner jag i riksdagens revisorers granskning och förslag (1998:99:RR2) om primärvården. Detta är ingen nådig läsning för Bladh och hans politiska "maktkumpaner" i landstingsstyrelsen!

Riksdagsrevisorernas sammanfattning visar att:

Sjukvårdshuvudmännens stora möjligheter att stärka primärvården genom utformning av ersättnings och taxesystemen utnyttjas i liten utsträckning.

Konstruktionen av den nationella taxan styr mot fel vårdnivå ( slöseri med befintliga resurser genom överkvalificerade insatser vid enklare sjukdomstillstånd.min anmärkning)

Lönebildningen utnyttjas i obetydlig utsträckning för att påverka fördelningen av läkarresurserna!

Bristen på genuina effektanalyser är påtaglig när det gäller de differentierade patientavgifterna som styrinstrument.

Mest allvarligt är dock när man läser om riksdagsrevisorernas svårigheter att ge helt rättvisa bilder av primärvården på grund av Landstingsförbundets och de enskilda landstingens fortsatta bristande statistik. Vid föregående revision hade "man" svårt att hitta elementära basfakta som skulle belysa hälso och sjukvårdens utveckling och trots vissa förbättringar är huvudmännens statistik på detta område fortfarande bristfälligt.

Landstingen saknar alltså gemensamma definitioner av verksamheten och har inte förstått att skaffa sig nödvändigt underlag i form av elementära basdata om sin egen organisation- de nonchalerar sina egna revisorer såväl lokalt, regionalt som nationellt och deras beslut styrs mer av ett "vått finger i vinden" än av sakkunskap. Landstinget som organisation är tungrodd och fördyrande i nästan alla led, byråkratisk i sin sämsta bemärkelse och irrationell genom inbyggd osämja i sin styrelse. De politiska styrelserna i landstingen har med andra ord inte en aning om vad de gör, hur de gör det de är satta att göra!

Ulf Brettstam, leg.läk. Nässjö