Smålandstidningen 031124   Nej till Narconon i Lättarp Personal saknar akademisk utbildning Nässjö kommun vill inte att Föreningen Narconon etablerar sig på Lättarps gård utanför Forserum. Ledande personal saknar akademisk utbildning för missbruksvård. Det är ena skälet. det andra är att det saknas rutiner för att säkra kvaliteten på vården. Så yttrar sig individ- och familjeomsorgsförvaltningens handläggare Inger Jansson till länsstyrelsen. Yttrandet är ett tjänstemannaförslag till nämndens politiska ledamöter som får ta ställning till i morgon vid socialnämndens sammanträde. Yttrandet om Narconons verksamhet är fem sidor långt och har lämnats för politisk behandling. Av yttrandet framgår att vare sig föreståndare, vice föreståndare eller någon av resterande personal har någon form av relevant akademisk utbildning avseende målgruppen för behandlingen. Samtliga saknar all yrkesmässig erfarenhet av behandling av missbruksproblematik frånsett den erfarenhet de själva fått inom Narconon. Enligt Socialtjänstkommitténs huvudbetänkande SOU 1994:139, Ny socialtjänstlag, framgår med tydlighet att krav på lämplig högskoleutbildning bör ställas. Bryter ihop Inger Jansson är tveksam till att Narconon skulle ha förutsättningar att erbjuda en vård som garanterar kvalitét och erforderligt rehabiliteringsresultat. "Den utvärdering av verksamheten som åberopats av Narconon i den så kallade Gerdmanrapporten, visar på att avbrotten i behandlingen är omfattande" skriver hon. Det är socionom Peter Gerdman som 1981 beskrev en utvärdering av Narconon. Enligt den studien var så kallade sammanbrott hos vårdtagare under behandling vanligt. Inger Jansson vet också att det är en utsatt grupp vårdtagare med ett omfattande vårdbehov. Det handlar om missbrukare från arton år och uppåt. "Det bör därför vara ett grundläggande krav att kvalitét och säkerhet formuleras i ord och följs upp med såväl styrningar av rutiner och analyserbara uppföljningsmetoder." Brister i sakkunskap Inger Jansson anser vidare att Narconon inte kunnat visa att personalen har den sakkunskap som krävs för att bedriva verksamheten målinriktat. "Inte heller har sökanden på ett tillfredsställande sätt visat på kunskap hur ett systematiskt kvalitéts och utvecklingsarbete ämnas bedrivas." Det är föreningen Narconon i Huddinge som ligger bakom ansökan att få bedriva drogrehabiliteringsverksamhet för fyrtio vårdtagare vid Lättarps gård. Fem av platserna är tänkta som öppenvårdsplatser riktade till drogmissbrukare som besöker hemmet dagtid, men bor utanför behandlingshemmet. Thomas Pettersson är angiven som föreståndare och som vice föreståndare Gunnar Liljegren. Firmatecknare är Håkan Larsson och Mia Persson, den sistnämnda utgör en av föreningens externa konsulter. 


Smålandstidningen 031124

 

Nej till Narconon i Lättarp



Personal saknar akademisk utbildning

Nässjö kommun vill inte att Föreningen Narconon etablerar sig på Lättarps gård utanför Forserum.   Ledande personal saknar akademisk utbildning för missbruksvård.  Det är ena skälet.  det andra är att det saknas rutiner för att säkra kvaliteten på vården.

Så yttrar sig individ- och familjeomsorgsförvaltningens handläggare Inger Jansson till länsstyrelsen.  Yttrandet är ett tjänstemannaförslag till nämndens politiska ledamöter som får ta ställning till i morgon vid socialnämndens sammanträde.

Yttrandet om Narconons verksamhet är fem sidor långt och har lämnats för politisk behandling.  Av yttrandet framgår att vare sig föreståndare,  vice föreståndare eller någon av resterande personal har någon form av relevant akademisk utbildning avseende målgruppen för behandlingen.

Samtliga saknar all yrkesmässig erfarenhet av behandling av missbruksproblematik frånsett den erfarenhet de själva fått inom Narconon.  Enligt Socialtjänstkommitténs huvudbetänkande SOU 1994:139,  Ny socialtjänstlag,  framgår med tydlighet att krav på lämplig högskoleutbildning bör ställas.

Bryter ihop

Inger Jansson är tveksam till att Narconon skulle ha förutsättningar att erbjuda en vård som garanterar kvalitét och erforderligt rehabiliteringsresultat.

"Den utvärdering av verksamheten som åberopats av Narconon i den så kallade Gerdmanrapporten,  visar på att avbrotten i behandlingen är omfattande"  skriver hon.  Det är socionom Peter Gerdman som 1981 beskrev en utvärdering av Narconon.  Enligt den studien var så kallade sammanbrott hos vårdtagare under behandling vanligt.

Inger Jansson vet också att det är en utsatt grupp vårdtagare med ett omfattande vårdbehov. Det handlar om missbrukare från arton år och uppåt.

"Det bör därför vara ett grundläggande krav att kvalitét och säkerhet formuleras i ord och följs upp med såväl styrningar av rutiner och analyserbara uppföljningsmetoder."

Brister i sakkunskap

Inger Jansson anser vidare att Narconon inte kunnat visa att personalen har den sakkunskap som krävs för att bedriva verksamheten målinriktat.

"Inte heller har sökanden på ett tillfredsställande sätt visat på kunskap hur ett systematiskt kvalitéts och utvecklingsarbete ämnas bedrivas."

Det är föreningen Narconon i Huddinge som ligger bakom ansökan att få bedriva drogrehabiliteringsverksamhet för fyrtio vårdtagare vid Lättarps gård.  Fem av platserna är tänkta som öppenvårdsplatser riktade till drogmissbrukare som besöker hemmet dagtid, men bor utanför behandlingshemmet.

Thomas Pettersson är angiven som föreståndare och som vice föreståndare Gunnar Liljegren. Firmatecknare är Håkan Larsson och Mia Persson,  den sistnämnda utgör en av föreningens externa konsulter.







Narconondebatt.html