Jönköpings posten 18/1-02

"Alla yrkesgrupper inom vården utför kvalificerade arbetsuppgifter"

Ordförande i SACO-rådet,  Irene Herrstedt och Vårdförbundet,  Joakim Edvinsson,  går i sin debattartikel "Vår roll i framtidens hälso- och sjukvård" till svars på Ulf Brettstams öppna brev till Lars Isaksson(!) och indirekt också till angrepp på Läkarföreningen som ansvarig för Brettstams artikel.  Man får i analogi med er egen retorik, hoppas att ni inte anser er vara officiella representanter för Lars Isaksson.

Det är sannerligen ledsamt att någon efter så många år av reella problem för sjukvården i Sverige,  väljer att angripa en speciell yrkesgrupp i stället för att föra en diskussion med patientens behov i centrum.

Vad kan då vara centralt och viktigt för de människor som söker sjukvårdens hjälp?  I motsats till IH och JE är jag övertygad om att det inte alls är "otidsenligt" att vården organiseras med utgångspunkt av medicinen som vetenskap.  Kvaliteten i vården är till syvende och sist helt beroende av att patienten får en riktig diagnos som sedan utgör grund för behandlingen och omvårdnaden.  Och att läkarna är den grupp som har utbildats i diagnostik av sjukdomar kan knappast vara kontroversiellt.

Det är svårt att förstå IH:s och JE:s ståndpunkt att om sjukvården organiseras med detta faktum som grund, skulle det innebära att andra yrkesgruppers gedigna och självständiga insatser reduceras till silverbricksbärande.

Arbetssättet utvecklas och anpassas efterhand.  Nu provas till exempel teamarbete där sjuksköterskor under läkarledning undersöker och behandlar patienter med lättare övre luftvägsinfektioner.  IH och JE säger att "där läkarkompetens behövs kopplas han/hon in"  visar de tydligt att de inte förstår hur nära ansvarig läkare måste jobba med teamet för att kunna göra bedömningen när patientens symtom kräver högre diagnostisk kompetens.

Alla yrkesgrupper utför kvalificerade uppgifter som behövs inom vården!  Just nu är vi på många håll för få och jag vill därför med era egna ord, uppmana er  "bråka inte om arbetsuppgifter utan se till att de blir utförda"

Det är svårt att diskutera sjukvårdens arbetsorganisation och läkargruppens plats i denna,  när inte ens två så initierade som ordförandena i SACO- rådet och Vårdförbundet tycks ha fullständigt grepp om vilka förutsättningar som råder.

Jag nöjer mig med att konstatrera att IH och JE glädjande nog själva ser att  "det medicinska perspektivet saknas i diskussionen kring patienten"  när inte läkarna är med,  samtidigt som jag för sakens skull vill informera allmänheten om att de så kallade arbetsplatsträffarna inte är fora för patientdiskussioner utan är till just för personal- och arbetsplats relaterade frågor för dem som arbetar på en viss enhet.

Avslutningsvis vill jag också beklaga att IH och JE upplever att de representerar yrkesgrupper som "nedlåter sig till att vara en medarbetare i mängden"  Frågan om hur medborgarnas tillgång till en god sjukvård bäst ska garanteras kan dock inte vara ett slagträ i diskussionen om hur alla yrkesgrupper ska kunna känna stolthet i sitt jobb.

Det finns mer lämpade lösningar när det gäller att höja statusen för alla som arbetar inom vårdsektorn - till exempel att sätta press på arbetsgivaren att verka för en god arbetsmiljö och ge de anställda en lön som man kan leva på.

                                                                                                                           

                                                                                        MIE LUNDQVIST

                                                                                       ordförande i Jönköpings lokala läkarförening