Sjukvårdsdebatter 1999

Kris för primärvården i Nässjö 990206

Halva arbetsstyrkan försvinner. Distriktsläkarna varnar för katastrof

Två erfarna läkarehar sagt upp sig. En är Berit Homelius:"Jag har arbetat här sedan 83 och varit en trogen ,lojal medarbetare. Men nu har situationen blivit ohållbar.Vi går på knäna. Jag känner mig utbränd och kan inte ge mina patienter den goda omvårdnad de behöver". Berit Homelius berättar om ansträngda arbetsförhållande sen åratal tillbaka , om att  arbetsgivaren landstinget , inte uppskattar insatserna från personalen, om upprepade rapporter till ansvariga politiker om den usla arbetsmiljön. Ingenting har hänt. Hela sista året har protesterna varit högljudda. "Nu ser jag ingen annan lösning än att gå från min arbetsplats".

Katastrof i vår

Sen tidigare fanns två vakanta tjänster. Två har sagt upp sig. En är långtidssjukskriven, en annan har begärt tjänstledigt. "Jag fattar inte att politikerna vågar handla som de gör. När läkarna försvinner , flyr också distriktssköterskorna. Det går inte att köra en vårdcentral på halvfart. När uppsägningstiderna går ut i vår blir det katastrof. Vikarier går inte att få tag på" . Detta säger Gudrun Andersson som är distriktsläkare på vårdcentralen Väster och fackombud. Andersson pekar på flera anledningar till den stora läkarbristen. "Lägre löner än i andra landsting, hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. -Vi arbetar över 1-2 timmar varje dag.Det håller inte. Ju färre vi blir desto mer ökar det administrativa arbetet med remissvar, brev till patienter" - säger hon.

Bättre i andra landsting

Gudrun Andersson har jämfört arbetsvillkoren med läkarna i Östergötland. Medellönen är 1000 - 3000 kronor mer i månaden , ingen övertid , hälften så många patienter per läkare. Våra landstingspolitikernas mål ligger långt från verkligheten. Landet skriker efter läkare , platsannonserna svämmar över alla breddar till exempel i Läkartidningen . Det är arbetstagarnas marknad och läkarna kan välja de bästa arbetsplatserna , då väljer man inte Nässjö. Primärvårdschef, Bengt-Göran Idh har stora problem att tillsätta vakanta tjänster. Nyutexaminerade läkarna erbjuds samma lön som läkare med lång erfrenhet. Detta har ej blivit populärt bland de trogna distriktsläkarna i Nässjö.

Politiker och tjänstemän bollar ansvaret till varann

990206

Hör landstingsledningen läkarnas nödrop? Politiker och tjänstemän bollar ansvaret mellan sig .

Evert Wirfelt landstingsråd (c) ,tillhör högsta politiska ledningen. Han tror inte på någon läkarkris. -" De kommer inte att gå. Det har vi hört många gånger, men ingen har gjort verklighet av hotet. Pressen ska inte gå ut och svartmåla hur eländigt det är på ett sätt som inte är realistiskt." Wirfelt anser att målet med antal patienter / läkare är felaktigt . -"Det beror på vad man har för patienter. Är de unga och friska eller gamla och skröpliga? Det ger en missvisande bild att bara se på antalet. Evert Virfelt har inte mycket förståelse för de villkor distriktsläkarna i Nässjö framför. Han pratar om långsiktiga lösningar. -" Vi har börjat ett samarbete för ett bra tag sedan med landstingsledningen och läkarföreningen för att se över primärvården. På sikt kommer vi att lösa problemet. Och vad tänker ni göra för att lösa de problem primärvården har just nu? - " Vi har en chef i Nässjö. Det är hans ansvar att rekrytera personal. Man får väl sätta in vikarier.

Ledsen politiker

Britt Lennartsson(c), ordförande i Östra distriktets hälso-och sjukvårdsutskott känner väl till situationen och är mycket ledsen.-" Det har varit så här under många år. Jag hade hoppats på att primärvården skulle bli basen för sjukvården". Lennartsson har inga snabba lösningar på den akuta krisen."Vi har inte ansvaret för pengarna. Det är sjukhusdirektören Hans Grähnefälts ansvar, fråga honom!"

Tidigarelagd lönehöjning

Hans Grähnefält , chef för primärvården, vill inte ta ansvaret för de akuta förhållandena i Nässjö.-" Det är ingen enskild person som är ansvarig. Vi har en tilltagande volym äldre samtidigt som läkarna i landet är för få". Som chef för primärvården är du väl ansvarig?-" Mitt ansvar är begränsat. Kanske är jag ansvarig på det lokala planet. Jag har gjort prioriteringarna inom primärvården efter de förutsättningar som landstingsledningen bestämt". Har Grähnefelt förslag till lösningar på de förhållandena? -" Det vet jag inte. Första gången jag fick veta hur illa det är, var i tisdags.Vi får titta på detta. Det handlar väl om att ta en diskussion med de personer som tänkt sluta. Se vad vi kan göra för att de ska ändra sig. Någon hejdlös lönekning kan vi inte gå med på. Men vi kanske måste tidigarelägga ambitionen att ha samma lön som landstingen runtomkring".

Situationen på Nässjös vårdcentraler är ingen svartmålning, situationen är faktiskt än värre. Wirfelt har fel enligt partikollegan och landstingsfullmäktigeledamoten, Britt Lennartsson(c)

Britt Lennartsson är distriktssköterska och har god inblick i primärvårdens situation.Hon är också ordförande i Höglandets sjukvårdsområdes hälso- och sjukvårdsutskott. Uppgifterna i tidningen om situationen på vårdcentralerna är ingen överdrift -" det är värre än vad som framkommit .Jag ställer inte upp på vad Wirfelt säger,han borde veta bättre". Britt Lennartsson är mest oroad över läkarflykten.Läkarna är grunden för att verksamheten ska fungera och läget är mycket allvarligt, betonar Britt Lennartsson upprepade gånger

Lokalbrist

-"Det är inte meningen att det ska vara så här. Vi saknar lokaler vilket jag upplever som det största problemet.Men hela personalsituationen är jobbig och patienterna blir lidande. Enligt vårdgarantin ska den som söker hjälp inom primärvården få tid inom sju dagar. Så är det nu inte , den som söker utan att vara akut sjuk eller skadad får sannolikt vänta över två månader på tid".

Inget inflytande

Britt Lennartsson är trött på att landstingsledningen inte uppmärksammat problemen i Nässjö och på andra ställen i länet i tid. - "Vi skickade signaler i ett tidigt skede, bland annat om läkarnas löner, men det har inte hjälpt".

Men du är själv landstingspolitiker, kan du inte påverka?

"Nej jag sitter i fullmäktige ooch är ordförande i utskottet för höglandets sjukvårdsområde men vi har inget inflytande över budgeten, det är landsstingsstyrelsen som bestämmer över pengarna".

Satsa på primärvården

Landstinget har sedan flera år ambitionen att ge primärvården mer resursermen satsningen kom av sig på grund av de stora insatser inom de särskilda boendeformerna, till exempel servicehusen som har fått gjöras , vilket inneburit att flera timmar i veckan av distriktsläkarnas tid gått åt till hembesök hos de gamla . - "Det är grunden till varför det är som det är, resurserna har inte räckt till" - Britt Lennartsson.

Lösning på längre sikt

På längre sikt kan problemet lösas tror Britt Lennartsson. Genom långsiktig ekonomisk planering ska det gå att skapa en bättre abrbetssituation.Men alla betonar att det måste göras något omgående, vad kan göras på kort sikt?

-Mer resurser , säger Britt Lennartsson och så måste lokalfrågan lösas. Lönefrågan är också viktig att lösa men arbetsmiljön är det primära

Referat av artikel i SmT.

000226

De häpnar över landstingsrådens förakt

Sjuksköterskorna i Nässjö kräver en offentlig ursäkt av landstingsrådet Hans Toll(s) för det "fullständiga förakt" han visar när han inte tar problemen i primärvården på allvar.

"Vi ,alla ,sliter hårt, underbemannade,underbetalda och i undermåliga lokaler. Nu tycker man i landstingsledningen att de resurser man har ska läggas på medicinkliniken,trots att många anser att mycket av klinikens överbeläggning till stor del kan hänga samman med primärvårdens dåliga resurser. "Vi blir ledsna och upprörda över att inte bli tagna på allvar"

Detta står i ett öppet brevet till landstingsråden Hans Toll (s) och Evert Wirfelt (c) och primärvårdschefen Hans Grähnefelt. underskrivet av tjugosju kvinnor som kräver en offentlig ursäkt. I första hand av Hans Toll eftersom de anser att han uttalat sig föraktfullt om dem i pressen.

Hur blir det med ursäkten?

-Jag tycker ju att samtal förs betydligt bättre öga mot öga än via massmedia, svarar Hans Toll.

-Jag kommer att ta kontakt med dem för att höra vad som är problemet och så får vi väl se. Han säger sig vara optimistisk om att mötet ska leda till samma syn på primärvården.

Evert Wirfelt känner sig inte utpekad.

-Jag är lite undrande över vad jag ska be om ursäkt för. Vi tog beslut senast igår om ett paket på fem miljoner för Höglandets primärvård. Vi kommer att öka antalet utbildningsplatser för ST-läkare på vårdcentralerna.Förhoppningen är att de ska vilja stanna kvar efter utbildningen.

Landstingsrådet Evert Wirfelt (c) säger sig ha blivit felciterad i lördagens artikel. Han tar dock hellre debatten än lägger locket på men menar att svartmålning av läget kan försvåra rekryteringen av läkare ytterligare.

-Jag tycker det är fel att tala om katasrof, det håller jag fast vid, i övrigt är mina uttalanden i tidningen ryckta ur sitt sammanhang. Dessutom skedde intervjun på en raspig mobiltelefon och jag var sjuk, säger Evert Wirfelt. Som politiker är han van vid att spetsa till saker och det var vad som syntes i lördagens tidning.Men han vill ta debatten även om den kan vara negativ.

-Det är fel att lägga locket på, alla måste få säga vad de tycker. Men jag tror inte att Nässjös vårdcentraler tjänar på att svartmålas som katastrofala att arbeta på, det lär försvåra rekryteringen av läkare ännu mera.

Evert Wirfelt tror att Nässjös problem grundar sig i att den tidigare primärvårdschefen pressades för hårt.

-Vi pressade honom för mycket och han fick inte möjlighet att förankra de förändringar han gjorde bland personalen. Evert Wirfelt lägger alltså delar av ansvaret på landstingsledningen för det inträffade. Men han tycker samtidigt att förändringen nu måste komma underifrån.

-Vi kan i viss mån hjälpa till med att ändra regler och liknande men det är från lokal nivå initiativen måste komma.

Ett sätt att komma till rätta med problemet är att försöka utnyttja de resurser som finns bättre, menar Evert Wirfelt.Bristen på läkare och deras löner är en annan sak.

-Vi har resurser att anställa läkare , problemet är att det finns så få att få tag i men jag tror inte att vi är betjänta av att starta en lönekarusell även om vi naturligtvis måste se över läkarlönerna.Men det är inget vi ändrar över en natt. Han är förvånad över att problemet uppkommit i Nässjö. "Här är vårdresurserna relativt starka jämfört med flera andra kommuner.

Evert Wirfelt berättar att han under dagen varit i Gislaved där man lagt upp en mycket grundlig plan för att komma tillrätta med sina problem.

-Jag hoppas att vi nu kan åstadkomma något liknande för Nässjö.Socialdemokraterna och centern lägger i dagarna ett förslag om att göra om en medicinklinik till geriatrisk klinik. Detta kan enligt Evert Wirfelt minska belastningen på primärvården och på sikt bidra till att arbetsbördan lättar för vårdcentralerna i Nässjö.

990309

Evert Wirfelt (c) erkänner brister i Nässjövården

Det kommer att bli bättre primärvård i Nässjö.Nya lokaler ska ordnas och fler läkare knytas till verksamheten säger landstingsrådet Evert Wirfelt (c) efter ett möte med distriktssköterskorna i Nässjö

-Personalen har haft rätt om arbetssituationen i Nässjö. Det är för trånga lokaler och för lite personal säger Evert Wirfelt. Efter den turbulens som varit kring arbetssituationen har nu landstingsrådet besökt vårdcentralen i Nässjö för att göra sig en egen uppfattning och han har förståelse för personalens problem.

- Jag har träffat distriktssköterskorna och vi hade bra samtal, de är beredda att kämpa och det är tåga i dem. Evert Wirfelt menar att den debatt som varit kommer att utmynna i något bra. En del hårda ord har fällts men konflikter är inte alltid av ondo. De leder ofta till en lösning anser han.

Outnyttjade lokaler

Lokalfrågan har nu varit uppe till diskussion i ledningen för Höglandssjukhusets sjukvårdsområde. Diskussionen har enligt Wirfelt utmynnat i att det lokalbehovet ska ses över. Andra delar av vården kan ha outnyttjade lokaler och dessa kan komma till primärvårdens del. Problem i Nässjö beror både enligt personal och Evert Wirfelt på bespaingar och på den efterföljande omorganisationen. Besparingarna är från och med förra året historia. Nu är resurserna större, berättar Wirfelt.

-Vi kommer de närmaste två åren att satsa 35 miljoner bara på primärvården för att minska trycket på medicinklinikerna. Personalen inom vården i Nässjö anser sig inte ha fått gehör för sin kritik av arbetsförhållandena.

Tar åt sig

Evert Wirfelt har förståelse för personalens uppfattning men nu ska det bli bättre.

-Ekonomin ser betydligt ljusare ut och organisationen med lokala utskott gör oss politiker mera tillgängliga. Vi har tagit åt oss av kritiken och gjort något. Med den förbättrade ekonomin ska också läkarnas löner i Jönköpings län höjas till den nivå som råder i de angränsade länen. Evert Wirfelt håller med Marie-Louise Ekholm, moderat landstingspolitiker och läkare från Nässjö, som i en debattartikel i Smålands-Tidningen sagt att lönerna ska sättas efter kompetens och erfarenhet.

-Det ska inte räcka med hot om flyttning för att få högre lön. Lönen ska visa vad läkaren kan och hur mycket erfarenhet han eller hon har.

Toll tror inte på löneförhöjningar och tycker inte att man ska prata om hur det är ställt i Landstinget -"rekryteringssituationen förrvärras då" Sjukgymnaster t.ex. kan delvis ersätta läkarna och så kan man anställa fler administratörer , tycker herr Toll. Att använda lönen som rekryteringsintrument? " Vi riskerar att hamna i en lönespiral då" och oroar sig för andra landsting om Jönköpings tar "deras" läkare. Ack ja - vad kan man säga om en sådan svåröverträffad problemanalys och så kreativa förslag?

Landstingsfullmäktige kommer att få ett förslag om att skjuta till 15 miljoner kronor till vården. Men pengarna hamnar inte där Nässjös distriktsläkare vill ha dem - i primärvården.

Det kan tänkas bli frågan om ytterligare tillskott utöver de 15 miljonerna berättar Hans Toll, socialdemoktariskt landstingsråd. Pengarna kommer dock i första hand att satsas på länets medicinkliniker. Primärvården, dit vårdcentralerna hör, har problem med arbetsmiljö och att hitta personal vilket Smålands-Tidningen tidigare rapporterat om. I Nässjö saknas bland annat läkare och flera har aviserat att de kan komma att säga upp sig.

Lönehöjningar

Hans Toll menar att de 15 miljonerna visserligen kan användas inom primärvården men att det är personalrekryteringen som är det stora problemet, inte ekonomin. Att det är svårt att behålla och locka läkare till Nässjö har delvis förklarats med låga löner. Men Hans Toll tror inte att lönehöjningar skulle hjälpa.

- Det är ett mer komplext problem än så, men vi har som mål att löner na inom en treårsperiod ska komma i nivå med rikssnittet. Det är allmän brist på läkare i landet och de flesta landdsting har svårt med rekryteringen.

- Lyckas vi anställa någon så blir något annat landsting utan läkare, det är ett nationellt problem.

Men du har ansvar för Jönköpings läns landsting, du behöver väl inte ta nationella hänsyn?

- Nej men vi riskerar att hana i en lönespiral om vi börjar höja lönerna drastiskt. För övrigt tror jag att rekryteringssituationen förvärras om man bara talar om hur illa det är inom vården i länet.

Men om det är sanningen då?

- Visst ska det vara fritt att säga hur det är men det får inte bli den mörka onyanserade bild som håller på att växa fram.

Vaga förslag

Några rent konkreta förslag om vad som ska göras för att få distriktsläkarna att stanna verkar inte finnas mer än vagt formulerade. Lönen ska höjas på sikt och det ska arbetas för att AT-läkare blir kvar i länet efter sin tjänstgöring. De läkare som kan och vill ska få arbeta extra och Hans Toll kan också tänka sig avlastning med hjälp av annan personal.

- Till exempel kan sjukgymnaster gå in och ta vissa av läkarnas uppgifter. De skulle också kunna avlastas genom att fler administratörer anställs.

Inga ökade resurser

Landstingen har under 90-talet sagt sig vilja satsa på primärvården. Men statistik från socialstyrelsen visar att primärvården inte fåt ökade resurser.

Har satsningen brunnit inne på grund av besparingar eller har pengarna gått till andra vårdformer?

- Primärvårdssatsningen har väl blivit ganska måttlig, säger Hans Toll, men det beror mycket på att vi haft sparkrav. Det har också gjorts en medveten satsning på sjukhusvård bland annat efter påtryckningar från patientföreningar. Nu när ekonomin är i balans kan det bli aktuellt med satsningar på primärvården.

- Man kan förstås säga att den uteblivna satsningen är ett misslyckande men det är inte så lätt att på förhand veta hur utvecklingen ska bli. Hans Toll menar att det finns ett pedagogiskt problem i att satsa på primärvården.

- Jag tror att folk gärna vill träffa en specialistläkare, det kan bli svårt att få människor vana vid att gå till vårdcentralen för att sedan bli vidarremitterade.

En sista rapport i denna debatt. Hur det gått med sjukskrivningarna i den offentliga sektorn vet alla idag. Är det någon mer än jag som undrar hur regering , riksdag och landstingspolitiker kunde bli så " tagna på sängen" av ohälsan när mistlurarna och varningssignalerna varit så många , så högljudda , så tydliga och omissbara? Läkarna flyr till privata arbetsgivare (hyrläkarbranschen) och utomlands. Idag 0302 har Lars Isaksson kommit så långt i sina "sovjetplaner" att han lyckats misstänkliggöra läkarna som penninggalna parasiter . Kamrat Engqvist har börjat backa om stopplagen men parhästarna kör fortfarande samma race.Ny ska det sättas nationellt stopp för hyrläkarna så de tvingas arbeta i den offentliga vården. Lars Isaksson är inte svagbegåvad i ordets egentliga mening , han är självklart helt medveten om att han själv varit med om att skapa en marknad för hyrläkarna genom att lågprioritera de arbetande människorna i vården. Det många tyvärr inte förstår är att för de ledande politikerna , från båda blocken , är frågan om hur hälso och sjukvården ska bedrivas i huvudsak ideologisk. Proffsen i artikeln ovan sätter fingret mitt på den ömma punkten när de talar om ledningar och styrelser med inbyggda motsättningar. 2004-12 , Efter anmälan till Arbetsmiljöverket och granskning från myndigheten , säger landstingsledningen att man arbetar på problemen. Risken för böter( vitesföreläggande ) är dock ej eliminerad.