031202

Det är inte så ofta som sävsjö står i fokus vid landstingsfullmäktiges sammanträden. Vi det nyligen avslutade fullmäktigesammanträdet i Jönköping den 25-36 november var emellertid Sävsjö och dess vårdcentral föremål för stor uppmärksamhet i samband med interpellationsdebatten.

I en interpellation av den 9 november 2003 hade jag ställt en fråga till landstingsstyrelsens ordförande angående Sävsjö vårdcentral. I interpellationen ville jag veta vilka åtgärder som man avsåg att vidta för att läkarbemanningen vid vårdcentralen ska bli tillfredsställande. Några dagar senare skrev ersättaren i landstingsfullmäktige Sören Öholm (fp) en interpellation i samma ärende.Båda interpellationerna besvarades vid landstingsfullmäktiges novembersammanträde.

Bakgrunden till min interpellation är helt kort den att läkarsituationen vid Sävsjö vårdcentral drastiskt förändrats under hösten 2003. En läkare har slutat, en läkare kommer att sluta vid kommande årskifte och en läkare är sjukskriven sedan en tid tillbaka. Sävsjö vårdcentral har under en följd av år haft en läkarbemanning bestående av två landstingsläkare och tre läkare med särskilda vårdavtal med landstinget.

Ur patientsynpunkt har läkarsituationen - såvitt jag kan bedöma - upplevts som tillfredsställande, även om det funnits önskemål om ytterligare en landstingsläkare. I min interpellation uttalade jag farhågor för att delar av befolkningen i Sävsjöområdet löper risk att stå utan tillgång till allmänläkare vid den egna vårdcentralen om inte landstingsledningen tar tag i frågan på allvar. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att läkarfrågan och vårdcentralens framtida driftsform löses i nära samråd med berörd personal.

Det viktiga är att det blir en långsiktig lösning av vårdcentralens läkarbemanning. Om det ska ske genom upphandling av privat entreprenad eller i offentlig regi spelar - enligt min uppfattning - mindre roll. Om det ska bli en upphandling av privat entreprenad menar jag med stor bestämdhet, att en sådan driftsform måste förankras hos personalen. Helt avgörande är att det kontinuerligt finns tillgång till läkare och övrig personal och att vårdcentralen - som hitills - kan erbjuda god vård och ett hyggligt omhändertagande.

I landstingsfullmäktiges interpellationsdebatt pläderade ett par talare för en privatisering av vårdcentralen. Personligen anser jag mig inte ha någon fullmakt från varken vårdcentralens personal eller patienterna att så kategoriskt uttala mig för en privatisering. Det innebär inte att jag motsätter mig en privatisering om det finns förutsättningar för en sådan och att en har personalens godkännande!

Interpellationssvaren gav klart uttryck för att man från landstingets ledning upplever bemanningssituationen på vårdcenntralen vad det avser läkarfrågan som besvärlig. Det är därför - som jag ser det - utomordentligt angeläget att landstingsledningen tar tag i frågan på största allvar. Det är också viktigt att landstingsföreträdarna i kontakterna med den berörda personalen visar lyhördhet och fingertoppskänsla - allt i det vällovliga syftet att vi även fortsättningsvis ska ha en väl fungerande vårdcentral i Sävsjö!

Ingvar Jarfjord (c)

Landstingsledamot, Sävsjö

031204

Vårdcentral väster i Nässjö stängs till mitten av januari. 3-4 läkare saknas. Bodafors vårdcentral hotad när läkarna lämnar. Vårdcentralen i Sävsjö står i fokus på landstingets fullmäktigesammanträde 25-26 november efter en drastisk förändring av läkarbemanningen. Ingvar Jarfjord (c) och Sören Öholm (fp) interpellerade i frågan och Jarfjord underströk vikten av att landstingsledningen tar läkarfrågan på största allvar i en debattartikel i SmT 031202.

Landstinget omsätter ca 6200 miljoner kronor om året. Kostnaden för hyrläkare 2002 i landstinget var 52 miljoner. I delårsrapporten maj 2003 kan man läsa att summan av eget kapital (- 2 388 milj.kr) pensionsskulder m.m. ( -585 milj.kr) och andra skulder ( - 874 milj.kr) tillsammans gav ett minus på 3 848 miljoner kronor. Nu måste skatten höjas då budgeten totalt för året beräknas gå minus med 235 miljoner!

När man ställer kostnaden för hyrläkarna i relation till budget och kapitalkostnader är det inte svårt att genomskåda polemiken från landstingsledningen , när den kallar hyrläkarna för " En varböld på sjukvården" och att dessa läkare kostar för mycket. Samma gäller övriga argument som att "långsiktigt betyder hyrläkarstoppet ändå säkrare och bättre vård för patienterna, bättre arbetsförhållanden för våra medarbetare och en bättre hushållning av våra gemensamma skattemedel"

Är det en bättre och säkrare vård utan läkare? Blir det en bättre arbetsmiljö för medarbetarna när det inte finns läkare? Är det en bra hushållning med skattemedlen när patienterna inte får komma till en läkare i tid och vårdköerna bara växer och patienterna blir ännu sjukare i sin väntan på doktorn?

Februari till april 1999 debatterade jag och Ingvar Jarfjord i denna tidning om arbetsmiljön, läkarbristen, löne- och personalpolitiken i landstinget. Då var det också läkarkris i Nässjö primärvård ( dålig lön, dålig arbetsmiljö omänskliga arbetsbördor och svåra rekryteringsproblem) Är situationen bättre idag?

Jarfjord hävdade 990301 att landstinget hävdade sig bra i konkurrensen, att arbetsmiljö och lönesättningsfrågor m.m. skulle bli föremål för ytterligare politisk bearbetning samt att landstinget i fortsättningen skulle skapa rimliga arbetsförutsättningar för sin personal och att de vårdsökande skulle ha tillgång till adekvat behandling i rimlig tid.

När jag ställde mig skeptisk till landstingsledningens förmåga att ta i tu med problemen , blev jag försäkrad av Jarfjord att jag kunde ha "förtröstan inför framtiden" då han visste att "ledningsorganisationen var väl förtrogen med vilka åtgärder som behövde vidtagas inom olika delar av dess ansvarsområden" (SmT 990406) Facit visade annat.

Jag skrev i en replik 990414 , att landstingen håller på att förlora sin monopolställning på sjukvårdens arbetsmarknad och att sjukvårdspolitikernas motvilja att erbjuda konkurrenskraftiga löner till sin personal skulle få en dyr prislapp i slutänden och att hela socialförsäkringssystemet måste göras om i grunden. Vad säger facit ?

Efter att under många år , genom sin oförmåga till nödvändiga förändringar, själva skapat en situation som tvingar personalen att fly landstingen ,är ansvarigas "lösning" att förbjuda dylik "illojal" konkurrens. Med förvridna ekonomiska argument försöker våra politiker inbilla oss att det är den inhyrda personalen som är ett hot mot vården och dess ekonomi. Listiga men genomskinliga försök att fokusera allmänhetens intresse på fel håll.

Vem får betala priset för dessa vänsterideologiska dödsryckningar? Jo det är ni kära patienter , som betalar det högsta priset när ni inte får nödvändig vård. Det är också de anställda som också fått betala med sin hälsa och med långtidssjukskrivningar som kostar alltmer. Tyvärr kvittar det vem vi röstar på i detta landsting eftersom vi har en "stabil" majoritet med s-v-c som sitter bekvämt på sina stolar i maktens korridorer. Så vem är det största hotet för framtidens sjukvård - de som arbetar i sjukvården eller de som styr den?

Ulf Brettstam

Leg.läk. Nässjö

Nu kan man ju inte förvänta sig att alla ska kunna genomskåda politikernas vädjande till våra mer primitiva instinkter

031206

Svar på tal

Ulf Brettstam ondgör sig över hyrläkarstoppet och därmed kan man konstatera att girigheten även nått läkarkåren. För om läkarna far runt på de olika vårdcentralerna och får lika mycket betalt som de läkare som har fast jobb där så blir det ju inte dyrare, eller hur?Det är inte moraliskt riktigt att en yrkeskår ska kunna rafsa åt sig massor av pengar som vi skattebetalare bidrar med.

För det är väl inte så, o hemska tanke. att vården blir bättre om läkaren får mera betalt? Hur som helst så kan man konstatera att delar av läkarkåren är lika girig som många ndra höjdare i vårt samhälle. Detta framgår med önskvärd tydlighet av Brettstams inlägg.

Förvånad

(Aneby)