Dagens Medicin 18/8-04

Det är hög tid för Eva Fernvall att sätta patienterna i centrum
Varför inte vända särintresset ryggen?  Jag menar då fokuseringen på enbart sjuksköterskor,  som är det jag ser när jag läser mellan raderna i Vårdförbundets idéskrift om svensk sjukvård,  skriver Meta Wiborgh i en replik till Eva Fernvall.
Kära Eva Fernvall. Du sa för snart ett år sedan i Dagens Medicin att du gärna skulle ha mig som familjeläkare,  se nr 35/03.  Men i ditt system kommer det väl inte finnas några sådana.  Under Lars Engqvists tid som socialminister har den nationella handlingsplanen för svensk hälso- och sjukvård tagits fram.  Den är en milstolpe i svensk sjukvårdspolitik.  Där slås det fast att svenska medborgare borde ha samma rättigheter som andra européer - en egen familjeläkare.  Planen bygger inte på tomt tyckande utan på vetenskapliga grunder.  Och dessa har under de år som gått ytterligare förstärkts av flera nya studier och avhandlingar.
Trots det breda stödet som man inom forskningen finner för behovet av ett sammanhållet familjeläkarsystem fortsätter du din envisa kamp mot det som uppenbarligen är bättre vetande.  Detta blir tydligt när du i Dagens Medicin nr 24/04 svarade på fråga vad Lars Engqvist lyckats med respektive misslyckats med under sin tid som socialminister.  Du nämner då handlingsplanen som en framgång för Engqvist men betonar att han inte lyckats få till stånd en samsyn mellan olika professionella grupper och du tillägger:  "Vi var emot fokuseringen på familjeläkare".  Ja men det var och är inte patienterna! Det har visats i flera enkäter som gjorts under de senare åren.
Varför inte vända särintresset ryggen?  Jag menar då fokuseringen på enbart sjuksköterskor,  som är det jag ser när jag läser mellan raderna i Vårdförbundets idéskrift om svensk sjukvård.  Låt oss med patienternas intresse i centrum, och med den starka evidens som finns,  gemensamt kräva att pengarna används "till det som fungerar bar i vården",  som du skriver i en debattartikel i 24/04.  Låt oss ge svenska medborgare chansen att få en egen familjeläkare.  Du skriver ju själv att det är orimligt att så mycket pengar läggs ner på en verksamhet som inte är vetenskapligt motiverad.  Och låt oss se till att,  för att citera mina allmänmedicinska kolleger i Norge,  "ge mest till dem som har störst behov".  Där är du och jag helt överens om att det behövs krafttag för att få en bättre vård för de svårt psykiskt sjuka,  det märker jag nästan varje dag i mitt arbete på vårdcentralen.
När det gäller den sista punkten som du tar upp i din debattartikel:  behovet av att koncentrera den högspecialiserade vården,  är vi också överens.  På den punkten talar både portmonän och evidensen sitt tydliga språk.  Den nationella handlingsplanen kan bli verklighet.  Det finns en möjlighet för alla svenskar att inom den tänkta tiden få en egen familjeläkare.  Det som behövs är att Protos-gruppens förslag om ett nationellt formulerat familjeläkaruppdrag blir verklighet.  Då kommer det att bli lika attraktivt att vara familjeläkare i Sverige som det är i Norge,  där det inte längre är någon brist på familjeläkare.
Meta Wiborgh





Dagens Medicin 18/8-04


Det är hög tid för Eva Fernvall att sätta patienterna i centrum

Varför inte vända särintresset ryggen?  Jag menar då fokuseringen på enbart sjuksköterskor,  som är det jag ser när jag läser mellan raderna i Vårdförbundets idéskrift om svensk sjukvård,  skriver Meta Wiborgh i en replik till Eva Fernvall.

Kära Eva Fernvall. Du sa för snart ett år sedan i Dagens Medicin att du gärna skulle ha mig som familjeläkare,  se nr 35/03.  Men i ditt system kommer det väl inte finnas några sådana.  Under Lars Engqvists tid som socialminister har den nationella handlingsplanen för svensk hälso- och sjukvård tagits fram.  Den är en milstolpe i svensk sjukvårdspolitik.  Där slås det fast att svenska medborgare borde ha samma rättigheter som andra européer - en egen familjeläkare.  Planen bygger inte på tomt tyckande utan på vetenskapliga grunder.  Och dessa har under de år som gått ytterligare förstärkts av flera nya studier och avhandlingar.

Trots det breda stödet som man inom forskningen finner för behovet av ett sammanhållet familjeläkarsystem fortsätter du din envisa kamp mot det som uppenbarligen är bättre vetande.  Detta blir tydligt när du i Dagens Medicin nr 24/04 svarade på fråga vad Lars Engqvist lyckats med respektive misslyckats med under sin tid som socialminister.  Du nämner då handlingsplanen som en framgång för Engqvist men betonar att han inte lyckats få till stånd en samsyn mellan olika professionella grupper och du tillägger:  "Vi var emot fokuseringen på familjeläkare".  Ja men det var och är inte patienterna! Det har visats i flera enkäter som gjorts under de senare åren.

Varför inte vända särintresset ryggen?  Jag menar då fokuseringen på enbart sjuksköterskor,  som är det jag ser när jag läser mellan raderna i Vårdförbundets idéskrift om svensk sjukvård.  Låt oss med patienternas intresse i centrum, och med den starka evidens som finns,  gemensamt kräva att pengarna används "till det som fungerar bar i vården",  som du skriver i en debattartikel i 24/04.  Låt oss ge svenska medborgare chansen att få en egen familjeläkare.  Du skriver ju själv att det är orimligt att så mycket pengar läggs ner på en verksamhet som inte är vetenskapligt motiverad.  Och låt oss se till att,  för att citera mina allmänmedicinska kolleger i Norge,  "ge mest till dem som har störst behov".  Där är du och jag helt överens om att det behövs krafttag för att få en bättre vård för de svårt psykiskt sjuka,  det märker jag nästan varje dag i mitt arbete på vårdcentralen.

När det gäller den sista punkten som du tar upp i din debattartikel:  behovet av att koncentrera den högspecialiserade vården,  är vi också överens.  På den punkten talar både portmonän och evidensen sitt tydliga språk.  Den nationella handlingsplanen kan bli verklighet.  Det finns en möjlighet för alla svenskar att inom den tänkta tiden få en egen familjeläkare.  Det som behövs är att Protos-gruppens förslag om ett nationellt formulerat familjeläkaruppdrag blir verklighet.  Då kommer det att bli lika attraktivt att vara familjeläkare i Sverige som det är i Norge,  där det inte längre är någon brist på familjeläkare.

Meta Wiborgh




Vardforbundet.html